Inte för barnvakt överhuvudtaget utan för stora dottern att vara det till de två små. Jag och maken ska gå på Katalin och kolla på Markus Krunegård, ska bli jätteskoj och stora dottern erbjöd sig frivilligt att vara barnvakt, alldeles själv. Vilket i sig inte är så konstigt men eftersom det finns lite speciella omständigheter har jag inte vågat än. Stort steg för en hönsig mamma. Men bästa fastern finns som back up.

I dag slutade jag faktiskt i tid, kors i taket! Visserligen för att vi har så smackfullt på avdelningen att vi nästan fått stänga op, tar bara de mest akuta fallen. Så halva mitt jobb, vilket att ta hand om de som ska opereras, faller fort.

Nästa vecka kommer kandidaterna, det jag var själv för bara en månad sen Jag har helt klart för mig hur jag INTE ska bete mig.

Inga reflektioner...än.