I dag har varit en bajsdag.

En patient fick hjärtstop i dag. Han lever men inte tack vare mig kan jag säga.

Sen fick jag en utskällning av Dr V. Jag hade inte gjort det han bad mig om, så långt hade han rätt. Men det var för att Dr M sa åt mig att INTE göra det...och jag höll med Dr M. Det positiva är att patienten i fråga mår bra och inte blir berörd på något negativt sätt. Och övrig personal på min avdelning, vilka guldklimpar! Tog hand om en något skakad underläkare på bästa sätt (kaffe och massor av förstående nickar och oj och men och näh)

Höll på att kasta makens kontokort i sjukhuset stora tvättkorg=aldrig få tillbaka det. Gjorde det tack ock lov inte.

Lunchkompisen var hemma med sjukt barn...köpte supertråkig sallad istället, inte alls lika kul.

Men det har varit bra saker med den här dagen också, som kesoplättarna jag åt, med sockerfri sylt till såklart. Väldigt LCHF men oj så gott.

Recept:

En liten burk keso, 2 ägg, 2 msk mjöl, helst dinkel. Mixa och grädda i mycket smör i het panna.

Och min familj, oj vilka härliga människor, stora som små.

Dagens reflektion i korthet:

• Att man inte har så höga krav när man köper en begagnad bil förstår jag, då är ju budgeten oftast det som styr. Men nån måste ju köpt alla dessa skitbilar som nya. Bevisar bara en gång för alla att smaken är som baken.
• Jag hatar (starkt ord) folk som skriver/säger saker som om det vore sanning fast de inte har nån grund för det. FARLIGT!

I morgon är en ny dag.