Senaste inläggen

Av gyllyan - 26 februari 2011 00:04

En liten historia, direkt frän verkligheten, 5 minuter ur en mammas liv.Reser mig upp för att hämta en kudde till dottern. Tar med två tomma glas från bordet, lite kläder som ändå ska in i hennes rum och en teckning som brorsans hennes gjort som hamnat på golvet men ska sparas. Lämnar glasen i köket och passar på att plocka med mig en tröja som också ska in i hennes rum. Lägger teckningen på skrivbordet, tar telefonen som ligger där och lägger på laddning. Tar halsbandet som ligger där och går in med alltsammans i hennes rum. Viker ihop kläderna plus lite mer som jag hittar på golvet och lägger i hennes lådor, lägger halsbandet i smyckeskrinet plus fixar ordning skruven till hennes nattlampa. Tar sedan kudden och går tillbaka till vardagsrummet men passar på att ta med pjamasen på en gång. Klart! Multitasking?

Av gyllyan - 2 februari 2011 09:47

Varde Cosmic. Skiten fungerar perfekt i dag, hallelulja!


Tänk, tiden läkar alla sår. Jag har iaf fått skorpa på mitt.


Och ett förtydligande, tydligen har grejer missuppfattats, my bad. Min man har INTE varit otrogen, det finns andra sätt att svika på. Jag är inte heller intresserad av att vara otrogen, det var inte det som syftades i mitt tidigare inlägg om synd och väggar. För det är så lätt att missuppfatta saker. JAG vet ju vad jag menar och vad jag syftar på när jag skriver, det innebär inte att andra gör det. Likaså är det lätt att tro att andra ska förstå hur oskyldigt och skämtsamt något ska vara...men det är inte så självklart. Så vi drar lärdom av detta och tänker/läser igenom allt innan vi trycker på skicka knappen. Eller för den delen öppnar käften.

Av gyllyan - 1 februari 2011 22:37

Mindre arg. Mer ångest. Väldigt mycket mer trött. Kortare stubin. Mer magont. Smalare. Tacksam. Klokare. Fortfarande äcklad.

Av gyllyan - 31 januari 2011 19:14

Känns som ett bra tema just nu.  Lyssna och njut.



Och fantstiska Loppan dansar på bästa hårdrocksmanér när mamma spelar musik. Så jag ler. För hur kan man låta bli. Men gråter gör jag inte. Fast vad nära det var när jag vart tvungen att förklara att jag kunde bli sen på dagis. Till bästa fröken. Som såg ut som om hon ville krama om mig. Men nej, tänker inte!

Av gyllyan - 31 januari 2011 14:20

En sunkig dag som denna borde Gud kunna vara lite schysst. Men nej, han ser till att hela journalsystemet strejkar. Så frustrationen flödar. Jag andas 10 djupa andetag och går ut från mitt rum.


Alla undrar, vad har hänt?

Jag är sårad. Jag är sviken. Jag är besviken. Och inte så lite äcklad. Bara för att det inte var meningen, inte menat så, gör det inte ok. Låt oss nöja oss med det.


Jag är så trött. På ord. Som skadar för att de är så lätta att bara säga. Skriva. Som om de inte är på riktigt. Jag orkar inte väga mina ord, ta hänsyn till andras känslor när jag ska beskriva mina. Men jag måste, för att behålla respekten för mig själv. Så jag drar mig lite undan, orkar inte med den pressen under tid. Som vid chatt eller sms. Vill ni få tag på mig så finns jag i mitt hem, alternativt ring. För jag är inte röstlös, bara tröstlös.

Av gyllyan - 30 januari 2011 23:03

Säg inget ni inte menar. Skriv inget ni inte kan stå för.


Lita inte på nån.


Röker en cigg. Diskar en nappflaska. Förundras över hur snabbt saker kan ändras. När man får reda på sanningen.

Av gyllyan - 30 januari 2011 08:58
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av gyllyan - 28 januari 2011 19:30

Det har ju diskuterats en del om det för en tid sen. Men jag är lite sen. Ibland. Det händer i vilket fall som helst att jag gör det. Aldrig när jag borde göra annat förstås. Som att jobba t.ex Men ibland är det 5 minuter tills nästa patient och har inget lämpligt att fylla de minutrarna med. På en akutmottagning kan man alltid ta nästa patient, i princip iaf. Men det går inte hos oss, jag måste ju vänta tills de kommer. Så varför inte.


På 50-talet var det ovanligt att båda föräldrarna jobbade. Oftast var det förstås kvinnorna som var hemma. Det var inte heller svårt att leva på en lön. I dag är det tvärtom ovanligt att någon av föräldrarna är hemma vilket gör att våra arbetsplatser är fyllda av småbarnsföräldrar och förskolorna fulla med barn. Vi kan inte heller leva på en lön på samma sätt, så vi har just inget val. Och alla vet att barn blir sjuka. Precis som på 50-talet. Men skillnaden är att då fanns det redan någon hemma som självklart tog hand om det sjuka barnet. Nu måste någon vara hemma från sitt jobb. Så klart. Men det verkar komma som en chock för alla arbetsgivare. Det finns det inga resurser för. Egentligen borde alla arbetsplatser ha en extra person anställd bara som resurs för alla vabbande föräldrar. För de finns överallt, alltid. Så är det, så måste det vara. Om vi inte ska återgå till 50-talet förstås men det har nog ingen lust med.


Skulle vara ledig i mars var det tänkt. För att göra färdigt mitt examensarbete (helvetets jävla skitarbete!) Men så ringde dom i dag från mitt gamla jobb och bad så snällt så jag kunde bara inte kunde säga nej. Så jag jobbar typ halvtid där i mars. Hoppas bara min planering håller för arbetet :-/


Dagens reflektioner i korthet:

  • Ambivalent, jajamen!
  • Pizza är gott. Och kebab.
  • In Flames Alias, fantastisk låt! A Sense of Purpose, fantastisk skiva!

Presentation


Resan började med kniven mot strupen och hjärtat i handen - en icke thoraxkirug. Nu fortsätter resan som läkaren på huset.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Åsikter och tankar av andra.


Skapa flashcards