Så var rösten tillbaka. Visserligen lite skrovlig och svag men går att höra på normalt avstånd. Men jag är hemma i dag ändå, delvis för att spara på rösten men fraamför allt för att sonen fortfarande är sjuk.

Det blommar så vackert överallt, jag blir helt lycklig!

I dag blev även min favoritväxt i vår trädgård tuktad. Det är en doftjasmin som växer på hörnet av huset. Åtminstone tror jag att det är det. De som byggde det här huset och mao också anlade trädgården var trädgårdsmästare så det är fullt av lustiga växter här och där. Men eländet har senaste åren blivit mer och mer en risig buske, fler döda grenar än levande. Så nu fick jag nog. Ut med sekatören i högsta hugg. Kanske dör fanskapet nu. Men då ryker den, hellre det än ha en halvdöd en som man river sig på. Klämma mig lyckades jag med också, så nu är jag stolt ägare av en blodblåsa på tummen.

Vad ska jag göra hela eftermiddagen då. Maken tyckte klippa gräset men bästa medhjälpare (sonen) är för sjuk och har somnat i sin säng. Kanske måla lite :-) Eller jag vet! Skruva sönder farstukvisten. Eller vad det nu heter, trappen med tak vid "finingången". Den ska iaf byggas om och då måste mao den befintliga plockas ner. Och det är ju alltid roligt att ha sönder saker :-)

Dagens reflektioner i korthet:

• Google kan användas till mycket. Rättstavning tex. Eftersom jag både är kass på ord och att stava dom använder jag det mycket, man får nämligen upp det rätta på förslag.