Många timmars lek blev det. Precis vad jag behövde, terapi och vänskap på hög nivå. Lilltjejen är verklgen mycket bättre i dag. Visserligen inte helt feberfri men hon har lekt och varit på gott humör hela dagen utan det minsta alvedon eller ipren i kroppen. Men nu sover liten sött i sin säng. Och i morgon får storasyster vara barnvakt för till dagis kan hon inte gå än och jag har lovat att åtminstone ta morgonrondningen. Min äldre (nåja, kanske ett par år) kollega som inte heller får livspusslet att gå ihop en sån här dag ska ha med sina söner...så roligt ska jag INTE ha :-) Men innan lunch bör jag vara hemma.

Kalas i helgen, två på samma dag. Eftersom hon fyller tre blir det tre vänner som får komma på barnkalaset. Varmkorv och glass till efterrätt bjuds det på. Sen dyker hela tjocka släkten upp på eftermiddagen för lillans kombokalas med min systeryster som fyller 27 år i dag, hipp hipp hurra! Två kalas på 3 dagar känns onödigt så vi slår ihop dom.

Dagens reflektioner i korthet:

• Tänka sig, alla har sitt.
• Jag hatar alla statusuppdateringar som uppmanar att kopiera för att vi inte vågar. Oftast både korkade och felaktiga.

Det blev antibiotika ändå. För när barnet vaknade i går morse, med 40,4 i temp, sa hon "Jag har ont i örat" Så Dr Mamma åkte till jobbet och skrev ut antibiotika. Och skåda, ett dygn senare har familjen åter igen framtidshopp. Visserligen har jag nu blivit förkyld men hon är åtminstone feberfri för första gången på nästan en vecka. Tack Fleming!

Fikabesök på ingång.