Kroppen är bra konstig. Kvinnor har ägglossning för att bli gravida, inget stort mysterium direkt. Men att man ska ha så ont just då att det är helt omöjligt att faktiskt göra barn är fan ett mysterium.

En vanlig måndag på jobbet...typ. Kanske lite mer kaos än vanligt, om det är möjligt. Varken jag eller kollegan hann gå på morgonmötet utan blev haffad av syrrorna direkt för att bli satta i arbete. Fullt ös och sen avslutades dagen med ett möte där kirurgerna visade sitt rätta jag, häftiga diskussioner som inte leder nånstans.

Bostaon Tea Party, kan det vara nåt?

Tydligen eftersom jag just skrattade högt. Och nån minut senare grät jag av skratt och min man tyckte som vanligt att jag var knäpp...eller min humor snarare.

Dagens reflektioner i korthet:

• Man blir faktiskt lyckligare av att skratta.

Men herre gud vilken skuffelse! 260 kvadrat my ass. Och bilderna, inte alls likt. Fast värst var nog ändå att det var så lågt i tak, maken min fick typ ducka när han gick genom dörrarna. Det skulle krävas massor för att få det ens beboligt, i våra ögon alltså. Med andra ord, det blir ingen flytt. Men ett taklyft kanske, på det befintliga huset.

Skottat taken i dag, fy fan vilket skitgöra. Ätit hemgjord sushi hos nästangrannarna i går, inte alls nåt skitgöra, otroligt gott faktiskt.

Lilltjejen ligger och sover i sängen = sjuk. Tur att dagis ändå är stängt i morgon vilket betyder att maken ändå ska vara hemma. Välplanerat av henne tycker jag.

Dags för visning på huset, återkommer...

Tjejkväll med...tjejerna såklart, vilka andra. Möhippegänget kallas vi visst också. Middag har vi käkat också, på Il Forna, mycket mumsigt. Otroligt att vi hann äta nåt alls som vi babblade, fast så tog det oss drygt två timmar att få i oss huvudrätt och efterrätt också. Sen Volbeat live på P3 på vägen hem, svårt att slå den här kvällen.

Men dagen, inge vidare, mest sprungit runt och letat efter seniorer som kan ta beslut som jag inte har kompetens att besluta om. Men det hela löste sig till slut och jag hann nästan i tid till tjejerna.

Fick min första riktiga lön i dag, känns fantastiskt på så många plan. Planerar genast en resa till ett varmt land.

Man kan ju inte alltid skina. Tillbaka ner på jorden i dag igen men ändå en rätt bra dag...även om jag i bilen på vägen hem insåg att inskrivningspapprena på en patient ligger inne i postrummet och jag har inte dikterat. Man kan väl säga att jag vet vad jag ska göra när jag kommer till jobbet i morgon.

Lilla dottern ligger i sängen och hostar så hon nästan kräks, jävla vinter! Visserligen har hon klarat sig bra *peppar,peppar* och inte behövt vara hemma från dagis särskilt mycket i vinter men vår nattsömn som även i vanliga fall har mycket kvar att önska, blir ännu mer upphackad. Jag säger bara bajs!

Jag har skurit upp en böld i dag...typ en böld iaf. Äckligt men kul. Sen höll jag på att skita på mig så då fick de stora kirurgerna ta över. Roligast var ändå att patienten inte ens fick bedövning men ändå sov sig igenom hela ingreppet.

Dagen reflektioner i korthet:

• Jag bryr mig inte ett skvatt om sport och OS...men det är ändå alltid kul med guld :-)
• I dag var det solsken, stora flingor föll sakta och det var vindstilla, då kan t.o.m jag gilla vintern.
• Jag bygger mer lego som vuxen än jag någonsin gjorde som barn.

God natt (inte troligt tyvärr)

I dag har jag varit glimrande, vilken stjärna jag är! Jag har hunnit det som behövs, och det utan att jobba över nämnvärt. Viktigast av allt, jag har inte kännt mig stressad, jag har varit iskall och effektiv.

Kanske inte lika glimrande i trafiken dock eftersom jag var VÄLDIGT nära att smälla. Jag fick helt enkelt sladd på väg in på 72an från 55an, möte fick jag också. Tack och lov körde jag bara typ 40 km i h, trots det snurrade jag ett varv och landade med rumpan i snödrivan med fronten åt fel håll. Det var bara att starta bilen igen, göra en u-sväng och köra vidare. Men tro mig, jag körde lite långsammare resten av vägen för det är verkligen snorhalt!

Ibland kan jag sitta och bara titta på mina barn när de leker, bara för att de är så fantastiska.

Dagens reflektioner i korthet:

• Har ni sett när man stoppar ner en blomma i flytande kväve? Så känns min täckjacka när det är 20 minus.
• Vi borde avskaffa alla religösa högtider och kalla dem tradionella högtider istället. Varför? Jo för de bygger på traditioner och inte på religion, egentligen.

Jag tänker på huset 100 gånger om dagen, minst. Och på lillasyster, som måste ta hand om sig själv och bli frisk. Vi är släkt och ett av våra släktdrag är vår helt unika sammansättning av superhårt stål och sköraste spindelväv. Mao, vi går sönder lätt av vissa saker men kan klara helt enorma påfrestningar när det gäller annat. Så sov nu en vecka eller två systeryster

"När trollmor har lagt de elva små trollen och..."

Blev lite sugen på bebis *gulp*

Kan man skriva så utan att alla kommer komma med små pikar framöver. För nej, det blir inga fler sådana här men sugen kan man ju bli, de är ju ändå helt undebara! I ett parallellt universum hade jag lagt alla planer om en karriär på hyllan och skaffat 2-3 ungar till istället. Karriär och karriär, inte fan orkar jag kämpa för att nå så värst långt, jag orkar ju med nöd och näppe att jobba på botten, nån ork till vassa armbågar har jag då verkligen inte. Men mitt jobb sliter. Och barn sliter. Och jag är inte så hållbar, jag har en tendens till att gå sönder, jag är liksom bara hoplappad lite bristfälligt så där, hopsydd glest med 7.0, inte 2.0 (jag vet, skitinternt för läkare men va fan, jag är ju en) Så det får räcka nu. Fast skulle det magiskt uppenbara sig en i magen skulle jag bli glad...även om jag drömde härom natten att jag satt på en offentlig toa med ett positivt gravtest i handen och grinade och sa: Det är fan omöjligt!

Och OS har jag börjat titta på också, vart ska det här sluta?

Ny svältkur väntar i mars för jag råkade se ett kort på mig som min käre son tagit...inte vackert! *ryser* Vilket också är en anledning till att inte skaffa fler barn, jag har ju inte återhämtat mig från den sista än. Och jag blir verkligen stor, jättestor!

Såg dessutom ett kort på mig när jag var 20 år, jag såg verkligen ut som min stora dotter. Nu förstår jag varför alla påstår att vi är så lika.

Hopp i säng!

Sitter i bilen på väg hem från dagens besök på Ackis med stora dottern (vilket gick utmärkt, tackar som frågar) och hinner precis höra sista minutrarna på mitt favoritprogram, Morgonpasset i P3. Och vad avslutar dom med?! Jo, ett av mina favoritband, Volbeat! Som jag dessutom nästan glömt bort så jag blev sådär härligt påmind om hur fantastiskt bra dom är. Sjöng och log som en fån...dottern var lagom nöjd men inte brydde jag mig om det inte :-)

http://www.youtube.com/watch?v=1CpnUk95i_I

Nästan ännu bättre:

http://www.youtube.com/watch?v=VfWXo9gKYJ0

Nu längtar jag heljdlöst till sommaren och alla bra spelningar, kanske får jag förmånen att se Volbeat i sommar igen, såg dom ju två gånger i somras :-)

Volbeat 

Funderar på att se Sonisphere i England eftersom vi ändå ska dit och svågern ska gifta sig när kalaset kommer till Sverige. Måste få svärfar att ställa upp som barnvakt då bara och all logostik det betyder. Och så var det det där med tårtan, jag har lovat att göra deras brölloppstårta och det tar tid...då jag skulle vara i England, måste klura ut det mer *funderar*

Hoppas seniorerna får jobba skiten ur sig på avdelningen i dag *mohahahaha*