En liten historia, direkt frän verkligheten, 5 minuter ur en mammas liv.Reser mig upp för att hämta en kudde till dottern. Tar med två tomma glas från bordet, lite kläder som ändå ska in i hennes rum och en teckning som brorsans hennes gjort som hamnat på golvet men ska sparas. Lämnar glasen i köket och passar på att plocka med mig en tröja som också ska in i hennes rum. Lägger teckningen på skrivbordet, tar telefonen som ligger där och lägger på laddning. Tar halsbandet som ligger där och går in med alltsammans i hennes rum. Viker ihop kläderna plus lite mer som jag hittar på golvet och lägger i hennes lådor, lägger halsbandet i smyckeskrinet plus fixar ordning skruven till hennes nattlampa. Tar sedan kudden och går tillbaka till vardagsrummet men passar på att ta med pjamasen på en gång. Klart! Multitasking?

Varde Cosmic. Skiten fungerar perfekt i dag, hallelulja!

Tänk, tiden läkar alla sår. Jag har iaf fått skorpa på mitt.

Och ett förtydligande, tydligen har grejer missuppfattats, my bad. Min man har INTE varit otrogen, det finns andra sätt att svika på. Jag är inte heller intresserad av att vara otrogen, det var inte det som syftades i mitt tidigare inlägg om synd och väggar. För det är så lätt att missuppfatta saker. JAG vet ju vad jag menar och vad jag syftar på när jag skriver, det innebär inte att andra gör det. Likaså är det lätt att tro att andra ska förstå hur oskyldigt och skämtsamt något ska vara...men det är inte så självklart. Så vi drar lärdom av detta och tänker/läser igenom allt innan vi trycker på skicka knappen. Eller för den delen öppnar käften.

Mindre arg. Mer ångest. Väldigt mycket mer trött. Kortare stubin. Mer magont. Smalare. Tacksam. Klokare. Fortfarande äcklad.