I går påpekade maken att mitt blogginlägg var lite kort. Jag tyckte han var lite gnällig. Tills jag tittade in på bloggen och insåg att typ hela inlägget var borta, endast första raden var kvar. Och inte minns jag vad jag skrivit heller.

Denna dag har gått i syndens tecken. Och det är inte helt lätt som gift kvinna eftersom man kan njuta av de bästa synderna utan Guds straff. Men frosseri har jag inget frikort för. Säger bara chokladpudding, sjukt underskattat!

Dagen reflektioner i korthet:

• En vän/kursare ska ha en bäbis, hennes nr 4. Mina äggstockar värker!
• Högmod. Den synden åker jag dit på dagligen.