Volbeat 9 oktober!

Var helt deprimerad hela förmiddagen. Så illa att jag jobbade istället för tjattrade med syrrorna. Gjorde mig visserligen väldigt effektiv men ack så tråkig. Spydde ur mig på lunchen till min gamlaste (inte äldsta, observera) kursare som förstod. Då kändes det bättre och jag mindes varför vi blev vänner från början. Väl tillbaka på avdelningen tog jag tag i saken och fick mitt 5p arbete uppstrukturerat och alla papper ifyllda. Fick dessutom höra att det inte alls var kört med jobb i höst utan tom ganska troligt. Kändes bättre såklart. Fast inte slog jag av på takten inte, som vanligt var jag 3 personer på eftermiddagen så det var bara att köra. Insåg 10 min innan jag borde sluta att jag var långt ifrån färdig och fick ringa stora tjejen som tack och lov kunde hämta barnen i skolan/dagis. Efter en sån dag förtjänade vi en pizza på Jarlis så vi åkte dit stället för hem. Nånsatans där glömde jag fotbollsträningen. Men jag sörjde nog mer än sonen. Väl hemma slocknade lillan i soffan och jag startade jakten på en vattenpistol. Man kan tycka att det borde finnas i varje hem och i minsta lilla butik. Men icke, vi fick åka till Maxi! Stortjejen blev återigen inkallad, som barnvakt till sovande lillasyster den här gången. Men nu så är han redo för morgondagens vattenlek på fritids.

Dagens reflektioner i korthet:

• Hur skulle jag klara mig utan stortjejen?
• Hur skulle jag klara mig utan min lillasyster?